Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lÀrare anvÀnder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats Àr att tillfrÄga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjÀlper dem att lÀra sig svenska och som engagerar och gör att de anvÀnder sprÄket. De metoder jag anvÀnder Àr gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött mÄnga olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlÀttar förstÄelsen och tillÀgnandet av sprÄket. Det som hjÀlper dem mest och som gör att de lÀr sig svenska och att kommunicera Àr lÀroboken. .

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlÀnda invandrare ? myndighetspersoner, SFI-lÀrare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken prÀglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegrÀnsad svenskundervisning. Fokus lÄg pÄ invandrare med kort utbildningsbakgrund.Datainsamlingen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats.Resultatet uppvisar klara tecken pÄ motsÀgelsefullhet angÄende den rÄdande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nÀmnare nÀr det gÀller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, nÄgot som mestadels beror pÄ de olika aktörernas erfarenheter och förvÀntningar. Av lÀrarna ses SFI frÀmst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se pÄ utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument.

InterdisciplinÀr uppsats, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs/SIS133VT13Handledare: Lena Rogström.

Devi?, Ljubomir T. (2009). Att iscensÀtta vuxna invandrares svensklÀrande ? Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants ? Theoretical perspectives and personal reflections].

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever och vuxna analfabeter som Àr sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte ocksÄ vilka svÄrigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. TvÄ var sfi - lÀrare, en arbetade i förberedelseklass (Är 6-9) och en intervju skedde med en lÀrare i svenska som andrasprÄk och en speciallÀrare (Är 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Att vara tvungen att lÀmna sitt land innebÀr för de flesta mÀnniskor ett stort trauma. Resan till ett nytt och annorlunda liv innebÀr alltid förluster. Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lÀra sig sprÄk i ett nytt land Àr inte helt lÀtt. HÀr har skolan en stor uppgift bÄde med utbildning och med integrering i det svenska samhÀllet. Det första mötet med den svenska skolan fÄr de vuxna genom SFI(svenska för invandrare).

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och mÄnga Àr inriktade pÄ att integrera invandrare inom skilda omrÄden i samhÀllet. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benÀmns IK ISI, och vars mÄlsÀttning Àr att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda pÄ om projekt kunde vara ett meningsfullt sÀtt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjÀlp av litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet.Vi kom fram till att projektet inom flera omrÄden var pÄ vÀg att uppnÄ sina mÄl och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter sÄ hÀr lÄngt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig mÀrka förbÀttringar i svenska sprÄket och att deras nÀtverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÄndpunkter och argument i frÄgan om utökningen av antal betygssteg, frÄn tvÄ till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvÀrdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att frÀmja elevers motivation. Resultatet visar att det frÀmst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehÄlla en strÀvan efter likriktning, underlÀttande för jÀmförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt sprÄk för bedömning.

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehÄllanalys av morgon- och kvÀllstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial Artiklar dÀr ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, KvÀllsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jÀmfört med skÄnska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utstrÀckning ÀnkvÀllstidningar rapporterar om frÄgor som berör invandrare. FrÄgor som rör invandrare behandlas ofta som Äsiktsmaterial i de undersökta kvÀllstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frÄgor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare Àn i Äsiktsmaterial.